Patientberättelse

Smällaren gav livslång tinnitus

I januari, för 26 år sedan förändrades Margaretas liv för alltid. Två elever smällde av en smällare alldeles intill henne. Sedan dess kämpar hon med tinnitus, huvudvärk och sömnlöshet. Läs Margaretas berättelse och ta del av audionomen Aylin Ågrens tips för att lära sig att leva med tinnitus.

Margareta arbetade som gymnasie- och Komvuxlärare, men skulle just den här dagen för 26 år sedan, vikariera i en klass med åttor.

– När jag skulle öppna för eleverna hörde jag en hög smäll, tätt intill mig. Det var som en bomb, rök och allting. Jag fick genast en fruktansvärd huvudvärk och tinnitus.

Margareta har inte haft någon naturlig sömn alls efter smällen och i huvudet dånar djupa bastoner och fluktuerande ljusa toner.

– Under en vecka sov jag ingenting och det slutade med att jag blev sjukskriven terminen ut. Jag fick gå en kurs i Hudiksvall och träffa andra som hade tinnitus, men ingen hade lika illa som jag. Sedan, på en kurs i Uppsala träffade jag en kille som varit med om motsvarande sak i Thailand med ett fyrverkeri, han kunde beskriva liknande symtom.

Det jobbigaste för Margareta var huvudvärken och ljudkänsligheten. I början tålde hon inte ens att någon bläddrade i tidningen eller åt med bestick. Skolan köpte ut henne, hon fick gå i förtidspension och många tusen kronor gick förlorade. Idag är hon 80 år, med lägsta folkpension.

När Margareta ska förklara hur det låter inne i huvudet liknar hon det vid en generator på botten samtidigt med höga ljud, inget buller är jämförbart. Hennes huvudvärk gör att hon inte kan sova. Då sätter hon på radion på låg volym, det blir som en liten dimridå. Hon tar sömntabletter, men med dem blir det ingen djupsömn och muntorrheten gör att hon måste gå upp och dricka flera gånger per natt. Hon sover lite vilket i sin tur har lett till problem med sköldkörteln, restless legs och en sämre allmänkondition.

Att få tinnitus har inneburit en sorg på flera plan för Margareta. Hon avstår konserter och teater helt då hon inte kan hantera höga och plötsliga ljud. ”Mitt kulturella liv har blivit sämre”, säger hon. Egentligen pratar hon inte heller om sina besvär med någon.

– När det här hände var jag berättigad till psykologhjälp men jag orkade inte då, men nu känner jag att det skulle kunna vara en hjälp. Att få ett avslut.

Margareta har jobbat mycket med sin ljudkänslighet på egen hand. Hon har prasslat med tidningar för att vänja öronen. Hon är fortfarande ljudkänslig men har tränat upp så att hon kan gå på gudstjänst och umgås med folk. Ljusa barnröster är fortfarande jobbigt, men att vara barnvakt till barnbarnen vill hon inte avstå.

"Ljudkänslighet är nära länkat till tinnitus"

Enligt audionom Aylin Ågren är den typ av tinnitus som Margareta är drabbad av kopplad till ett så kallat akustiskt ljudtrauma. Överraskningseffekten gör en sådan här händelse värre och ljudkänslighet är mycket vanligt. Vid ett akustiskt trauma är det till att börja med viktigt att undersöka om det finns en hörselskada och säkerställa eller utesluta om skadan är permanent. Har personen en permanent skada kan det bli aktuellt att fundera på hörapparater, vilket också kan förbättra besvären med tinnitus.

En grundpelare i hörselvården vid tinnitus är att vården alltid måste utgå från varje enskild individs problematik och behov, men med det sagt säger Aylin Ågren är det viktigt att uppsöka en öron- näsa-och halsmottagning för att utesluta skador på hörselorganet. Många blir då rekommenderade att avvakta med vidare vård för att se hur det kan läka ut av sig själv. Vissa läkare ordinerar ”öronvila” och i det här steget kan ljudkänslighet uppstå eller förvärras.

Ljudkänslighet är vanligt förekommande vid tinnitus, säger Aylin Ågren.

– Ljudtoleransen kan krympa på grund av skada eller ibland av rädsla. Många känner att de behöver avstå saker såsom teater och konserter, men mitt budskap är att det inte behöver vara så om man får rätt hjälp med prevention och strategier. Ljudkänsligheten gör att en vill värja sig från ljud, men det är viktigt att tänka på att hörselorganet är konstruerat att alltid vara påslaget och är som mest aktivt vid kontraster och att det därför är bra att ljudberika som till exempel Margareta gör med sin radio.

Vid ett akustiskt trauma är det vanligt att uppleva smärta vid vissa ljudassociationer och en kan känna stort obehag vid plötsliga ljud, vilket i sin tur kan leda till rädsla och undvikandebeteenden.

– Det är viktigt att hålla koll på vilka ljud som är svåra att vara kring. Vissa personer kan utveckla fonofobi vilket är rädsla för vissa ljud, andra utvecklar misofoni, vilket innebär att vissa ljud skapar en känslomässig reaktion, att en kan känna stark aversion och olust kring vissa ljud.

– Det är viktigt att personen får bli ordentligt bedömd kring hur påverkad hen är emotionellt av händelsen och att se vilka typer av stöd som behövs.  När en kartläggning är gjord kan man börja arbeta med personens undvikande av ljud och jobba med en kontrollerad exponering. Att dra sig undan socialt på grund av sin tinnitus är den mest drastiska konsekvensen. Då kan kombinationen med KBT-terapi och kontrollerad exponering av ljud med stöd från en audionom vara en väg tillbaka. Gällande skadliga ljud är det viktigt att arbeta med prevention såsom hörselskydd.

Aylin Ågrens viktigaste budskap är att du inte ska krympa din sociala värld utan det går att utöka din hörseltolerans med hjälp av terapi och en audionoms hjälp.

Rulla till toppen