Plötslig hörselnedsättning – symptom, orsaker och vård i tid

Plötslig hörselnedsättning innebär att hörseln på ett öra försämras snabbt, ofta inom loppet av ett dygn. I de allra flesta fall drabbas bara ena örat, och det viktigaste du behöver veta är att du bör söka vård så snart som möjligt, helst inom 72 timmar. Ju tidigare en eventuell inflammation kan dämpas, desto bättre förutsättningar har innerörat att återhämta sig.

Det handlar oftast om en sensorineural hörselnedsättning, alltså att skadan sitter i innerörat eller på hörselnerven snarare än i ytter- eller mellanörat. Många upplever det som ett lock för örat, ofta tillsammans med tinnitus eller yrsel, och eftersom det friska örat fortsätter fungera som vanligt blir förändringen extra påtaglig.

I den här artikeln går vi igenom symptom att känna igen, varför tidsfönstret spelar roll och hur diagnosen ställs. Vi tittar också på vanliga orsaker, hur behandlingen ser ut och vad du kan förvänta dig av återhämtningen, även om hörseln inte kommer tillbaka helt.

Vad är plötslig hörselnedsättning?

Medicinskt rör det sig oftast om en sensorineural hörselnedsättning. Skadan sitter i innerörat eller på hörselnerven, alltså i den del som omvandlar ljud till nervsignaler, inte i ytterörat eller mellanörat. Det skiljer tillståndet från en mer mekanisk orsak som en vaxpropp eller en förkylning, där ljudet helt enkelt har svårt att ta sig in.

Handlar det däremot om en gradvis försämring snarare än en plötslig, kan du läsa mer om dålig hörsel och vad den kan bero på.

Varför plötslig hörselnedsättning oftast drabbar ena örat

Forskning visar att tillståndet i över 90 procent av fallen är ensidigt.

Just därför märks det ofta så tydligt. När det ena örat plötsligt hör sämre uppstår en ojämn ljudbild, och hjärnan får helt nya förutsättningar att arbeta med. Många upplever det som ett lock för örat, en känsla av att ljudet kommer snett eller att det blivit svårare att avgöra varifrån ljud kommer. Det friska örat fortsätter att fungera som vanligt, vilket gör att förändringen kan kännas extra påtaglig.

Symptom att känna igen

De vanligaste tecknen är en snabb hörselförsämring på ena örat, ofta tillsammans med lock, tinnitus eller yrsel. Många beskriver att örat känns igentäppt, utan att det egentligen är det.

Symptom kan komma på en gång eller märkas först på morgonen, när du vaknar och upptäcker att telefonen låter konstig mot det ena örat.

Vanliga symptom att hålla utkik efter:

• En snabb försämring av hörseln på ena örat
• En känsla av lock eller tryck i örat
• Tinnitus, ett sus eller en ringning som inte var där förut
• Yrsel eller en känsla av ostadighet
• En ojämn ljudbild, där det blir svårare att uppfatta varifrån ljud kommer

Om suset blir kvar efteråt kan du läsa mer om tinnitus och hur det kan upplevas och behandlas.

Hur snabbt du bör söka vård

Sök vård så snart som möjligt, helst inom 72 timmar. Chansen till återhämtning är som störst tidigt, och ju snabbare en eventuell inflammation kan dämpas, desto bättre förutsättningar har örat att återhämta sig. Vänta inte och se.

Du kan vända dig till en vårdcentral, en akut öronmottagning eller direkt till en ÖNH-specialist, alltså en öron-, näs- och halsläkare. Det viktiga är att du inte skjuter upp besöket i hopp om att det löser sig av sig självt.

Vad kan orsaka plötslig hörselnedsättning?

I de flesta fall hittar läkaren ingen enskild orsak. Då kallas tillståndet idiopatisk plötslig hörselnedsättning, vilket betyder att orsaken är okänd.

Det finns ändå flera faktorer som kan ligga bakom. Det kan röra sig om en virusinfektion som påverkat innerörat, en cirkulationsstörning där blodflödet till de känsliga hårcellerna har störts, eller i sällsynta fall en godartad tumör på hörselnerven, ett så kallat vestibularisschwannom. Det sistnämnda är ovanligt, men en av anledningarna till att en läkare bör göra en ordentlig bedömning.

Att orsaken förblir okänd betyder inte att tillståndet inte går att behandla. Behandlingen riktar sig mot att dämpa inflammation och ge örat bästa möjliga förutsättningar, oavsett vad som utlöste besvären.

Så ställs diagnosen

Diagnosen bekräftas med ett hörseltest som visar hur stor nedsättningen är och vilka frekvenser som påverkats.

Ett centralt verktyg är ett audiogram, ett test som ritar upp vilka ljudnivåer och tonhöjder örat uppfattar, så att läkaren kan se exakt var och hur mycket hörseln har försämrats.

För att snabbt skilja en innerörsskada från ett mekaniskt hinder används ofta ett stämgaffelprov, även kallat Webers test. Genom att placera en vibrerande stämgaffel mot pannan kan läkaren avgöra om det handlar om en sensorineural hörselnedsättning eller om något fysiskt blockerar ljudet. Vill du veta mer om hur ett hörseltest går till finns det att läsa om separat.

Behandling vid plötslig hörselnedsättning

Den vanligaste behandlingen i ett tidigt skede är kortison i hög dos för att dämpa inflammationen i innerörat. Kortikosteroider, som det också kallas, ges oftast i tablettform under en period.

Ungefär hälften återfår hörseln helt eller delvis, och i en del fall sker återhämtningen spontant, alltså av sig själv.

Det går inte att förutsäga utfallet i förväg. Två personer med liknande symptom kan få helt olika resultat, och det är en av anledningarna till att tidig behandling är så viktig. Den ger örat bästa möjliga utgångsläge.

När steroider inte räcker

Om kortison inte ger önskad effekt finns ytterligare alternativ som läkaren kan komma att föreslå.

Stress, vila och innerörats återhämtning

Under den första tiden rekommenderas vila och att undvika kraftig fysisk ansträngning och höga ljud. Innerörat behöver lugn för att återhämta sig.

Återhämtning efter en plötslig hörselnedsättning är en process, inte en händelse. Innerörat och hjärnans hörselbearbetning behöver tid på sig att anpassa sig, och den processen går sällan att skynda på. Tålamod är en del av behandlingen.

Hög och långvarig stress kan påverka kroppens återhämtningsförmåga, och att hitta sätt att varva ner kan ge örat bättre förutsättningar. Det handlar inte om att stress ensamt orsakar tillståndet, utan om att lugn och vila stöttar kroppen när den ska läka.

Kost och kosttillskott

Kost diskuteras ibland i samband med innerörats hälsa. Antioxidanter och magnesium nämns då och då som ämnen som möjligen kan bidra till att skydda hårcellerna i innerörat.

Det rör sig om något som diskuteras, inte om en bevisad standardbehandling. En allsidig kost är alltid bra för kroppen, men kosttillskott ska aldrig ses som en ersättning för att söka vård i tid.

Hur anhöriga kan underlätta i det akuta skedet

Den som plötsligt hör sämre på ena örat kan ha svårt att uppfatta tal, särskilt när det finns bakgrundsljud. Som anhörig kan du göra stor skillnad med ganska enkla medel.

Några konkreta saker som underlättar samtal:

• Placera dig på det friska örats sida när ni pratar
• Sänk bakgrundsljudet, stäng av tv:n eller radion
• Tala tydligt och i lugnt tempo, men höj inte rösten i onödan
• Ha tålamod om något behöver upprepas
• Ställ inte viktiga frågor på avstånd eller från ett annat rum

Det handlar om att underlätta, inte att överta. Små anpassningar i hur ni pratar med varandra gör vardagen mindre ansträngande under en orolig period.

Livet efter en plötslig hörselnedsättning

Även efter behandling kan vissa få kvarstående besvär, som tinnitus eller en bestående hörselnedsättning på örat. Hur det blir varierar från person till person.

Om hörseln inte återhämtas helt behöver hjärnan vänja sig vid en förändrad ljudbild. Den arbetar hårdare för att fylla i det som örat inte längre uppfattar lika väl, och på sikt kan det påverka både energi och koncentration. Just därför finns det hjälp att få – hörselrehabilitering och vid behov en hörapparat som avlastar både örat och hjärnan.

Tinnitus är en vanlig följd, och ett sus som blir kvar går ofta att lära sig att hantera. Frågan är sällan om man kan ta bort ljudet helt, utan hur man kan minska hur mycket det påverkar vardagen.

Det här skiljer plötslig hörselnedsättning från en gradvis försämring, som ofta växer fram över tid utan att man riktigt märker det. Vid en plötslig förändring blir kontrasten tydlig direkt, och det är en av anledningarna till att den upplevs som så omtumlande.

Hos oss på Audioteket möter vi dagligen personer som lever med kvarstående hörselbesvär efter en plötslig nedsättning. Vi finns med som stöd genom hela rehabiliteringen, även efter att du har fått din hörapparat. Behöver du boka tid för en utredning av hörseln finns vi här som audionom i Stockholm.

Välkommen till Audioteket.

Det här är viktigast att komma ihåg

• Plötslig hörselnedsättning drabbar oftast bara ena örat och utvecklas på sekunder till några dygn.
• Sök vård snabbt – helst inom 72 timmar – för bästa förutsättningar till återhämtning.
• Vanlig tidig behandling är kortison i hög dos, och ungefär hälften återfår hörseln helt eller delvis.
• Tinnitus, lock för örat och yrsel är vanliga tilläggssymptom.
• Diagnosen bekräftas med ett hörseltest, och orsaken förblir ofta okänd, så kallad idiopatisk.